Jöns Nilsson

Blev ca 92 år.

Sambo med Gertrud Larsdotter

Barn med Olofsdotter

Noteringar

Mantal 1681:
Erik NN Örbäck
Jöns NN Örbäck
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist
--
Fasta för Jöns Nilsson i Örbäck på 1/2 Örbäck.
1698 vt 115
--
Jöns Nilsson i Örbäck har när han skulle betala korpralen Nils Jonsson,
som uppbär räntan av Örbäck, blivit oense med löjtnanten Simon Gustaf von
Kothen och fått stryk av denne.
Klockaren Lars Jonsson och Erik Bengtsson i Örbäck vittnar, att Jöns på kyrkbacken
retat von Kothen så att denne velat använda piskan mot Jöns, vilket dock hindrats av
sergeanten Brun.
Löjtnanten har då ryckt ett spö från Hans i Hälleberg och gett Jöns ett par rapp, så
att denne blivit liggande och senare måst hjälpas upp av Erik i Katterud.
Kyrkoherden Sven Vigelius säger sig ha haft besök av släkt,
"Per Andersson i Berg och hans bror Lars Olofsson från Väshärad", vilka tyckt att
det var rätt åt Jöns Nilsson.
Ryttmästaren Gustaf Uggla har mött Jöns ett par dagar senare och då ej märkt
något fel på honom. Både Jöns och löjtnanten bötfälls.
1694 ht 22
--
1/2 Örbäck, som Jöns Nilsson ib dels ärvt, dels fått av sin syster Ingeborg Nilsdotter
för skötsel, dels löst av systern Marit i Mårbacka för 5 1/2 rd, dessutom betalat Jon i
S. Såneby för 1/2 systerlott 2 1/2 rd 12 öre, sin halvbroder Bengt Erikssons barn
5 d smt och på systern Ingeborgs vägnar 2 1/2 d smt och på brodern Hans Nilssons
vägnar (..................... fattas................ ), allt enligt förlikning 1676 4/10.
1692 vt 98
--
Korpralen Nils Johansson i Borgeby har hos "kellerwärden" Olof Jonsson i Såneby
illa lemlästat Jöns Nilsson i Örbäck i samband med begravningen av Nils morfar
Sone i Askersby. Nils har blivit förargad över Jöns utlåtelse att korpralen och
Olof Jonsson var "lika arfstöde hijt till gården".
1691 vt 28
--
".. Jöns Nilsson i Örbäck har tjänat hos Jöns i Högberg innan Gullbrand kom dit.."
1688 ht 14
--
Jöns Nilsson i Örbäck, instämd av fänriken Kristoffer Lorentz i Persby
för skällsord, ber om förlåtelse för vad han kan ha yttrat i fyllan, och Kristoffer
låter målet falla.
1684 vt 72

Personhistoria

Källor