Gislo Arvidi Unnerus

Blev högst 71 år.

Barn med Elin Eriksdotter Retz (- 1684)

Noteringar

Barn
Elisabeth (-1683)
Maria (1646-1711)
Samuel (1648-1724)
Daniel (1651-1696)
Om Gislo Arvidi Unnerus och hans familj står att läsa i G. Virdestams Växjö stift Herdaminne, bok 2 sid 145, över Vederslöv kyrkoherde nummer 16 Gislo Arvidi Unnerus.
Vidare i Smolandi Upsalienses nr 565.
Gislo Arvidi Unnerus ohh Elin/Helena Eriksdotter Retz hade åtminstone 4 barn enligt ovanstående källor; Maria, Samuel, Daniel och Elisabeth.
Gislo Arvidi Unnerus fader skall enligt ovanstående källor hetat Arvid och varit fiskare vid sjön Unnen. En syster till Gislo Arvidi Unnerus, Ingeborg Arvidsdotter var gift med borgaren i Växjö Måns Andersson och omnämns i Smolandi Upsalienses nr 538 Nils Svensson Domnaerus.
Helena/Elin Eriksdotter Retz skall enligt samma källor vara dotter till borgaren i Söderköping Erik Persson. Något ytterligare tillnamn till denne borgare har jag aldrig sett. Vidare skall denne borgare Erik Persson haft ytterligare en dotter, se Genealogisk tidskrift 1958:1 s. 21, att den 6/10 1701 i Sunnerbo dbk vittnas att borgaren Erik Persson i Söderköping efterlät tvänne döttrar, av vilka den äldre Elin, blev gift med sal. lektorn i Växjö Gislo Unnerus, och den yngre, Karin, kom till Sthlm och blev gift med "en fransos och drottning Christins knappmakare" Niclas Rothman, med vilken hon hade en endaste son, nu salig inspektoren över store packhuset i Stockholm Jacob Rothman.
Var född i S. Unnaryd, son till en fiskare och kom som vallgosse till Växjö och upptogs i rådmannen och handlanden Rets hus. Blev efter slutad skolgång, först i Växjö, sedan i Kalmar och sedan åter i Växjö - student i Uppsala, där han fick en förnäm kondition.
Vid Växjö gymnasium 1701: Gislo Unnerus (munitus Testim:o Acad:co Åboam profectus Anno 1707 Laurum Magisterii indeptus est AboÄ et Rector Scholæ Junecopiensis)
Reste utrikes och inskrevs 1632 i universitetet i Greifsvald blev student 1633, kandidat 1634 och fil. magister 1635.
Blev lektor i fysik och matemtik vid Växjö gym. 1643, (enligt JW Sceutz: Lektorer vid Växjö Läroverk I, II. Växjö 1878, utnämndes genom " kongl. bref i Aug. 1643, vid Växjö gymnasium 4 förste lektorer" nämligen: 1. Lundbergius Daniel, 2. Unnerus Gislo), riksdagsman 1644, lektor i hebreiska och grekiska 1646, 2:e teol. lektor och kyrkoherde i Öjaby 1649, 1:ste teol. lektor och kyrkoherde i Vederslöv 1658, rektor vid gymnsiet 1660.
Unnerus var en högt aktad mn, vilket bl.. framgår därav, att han en tid var vikarierande domprost och vid biskopsvalet 1651 av clerus comitalis (riksdagens prästerstånd) erhöll 11 röster och den senare utnämnde, Zacharias Lundbergius, blott 7.
Vid den stor eldsvådan i Växjö 1658 räddade han med mycken kostnad och "spendering" 2:dre teol. lektorns gård, i vilken han då bodde.
Riksdagsman 1644.
Den 15 november 1647 var han tilltalad inför Växjö rådhusrätt för att den 24 oktober ha hållit en olämplig predikan och liknande denna staden Växjö vid Kapernaum i så motto, det borgerskapet här intet uppbygga kyrkoherdegården, som sker i andra städer. Kaplanen får inte heller sin del antingen med skriftepenningar eller annat utan somliga lägga fram 1/5 öre, somlig gå sin väg, givande en nick, Gud vet huru gott samvetehan står uti; klockaren får icke en näver till hjälp till sin hus. -
Rådet taxerar en änka uti bakugnspenningar för 6 dlr, kyrkoherden för så mycket, en lektor för så mycket, en hörare för så mycket.
Födas icke heller mångga barn här istaden, som till något märkeligt stånd komma, undantagandes några få prästebarn.
Unnerus bad om ursäkt för att han förtörnat borgerskapet och stadens övriga prästerskap - klockaren inbegripen- förklarade sig intet hava att klaga över.
Han blev dock av rätten tillhållen, det lectores ville hålla uppe med till att låta skolepersonerna så mycket bliva molesterade med arbete, huggande och annat i skogen, ty folk på landsbygden hårt däröver kvida
Det ser u som lektorerna lät hugga sin ved istället för att studera
Inge Ledje